Darnley Bay är ett bolag noterat på TSX.V med tickern DBL.V. När detta skrivs står aktien i 26,5 cent och bolaget har ett MCAP på knappt 40M CAD. Darnley har ett projekt som heter Pine Point som är ett gammalt projekt som utvanns av Cominco (idag Teck) under 60–70 och 80-talet. Man lade ner verksamheten runt 1987–1988 på grund av sämre metallpriser, sämre halter, långa transporter till processverket, problem med vattenflöden plus att man dessutom höll på att starta upp en helt ny gruva - Red Dog.
Sedan låg allting i träda under ett antal år tills Tamerlane Ventures plockade upp fyndigheten igen under förra zinkboomen i mitten av 2000-talet. Den boomen blev dock kortvarig och Tamerlane lyckades inte få till en lönsamhetsanalys som fungerade vid vettiga zink- och blypriser så de gick i konken och då passade Darnley Bay på att plocka upp projektet.
Pine Point är inte en fyndighet utan ett antal fyndigheter utspridda över ett stort område (flera mil). Cominco gjorde den mesta av utvinningen i form av dagbrott men man hade även några fyndigheter underjord. Men det som är intressant är att man lämnade ett antal (46) dagbrott (och några underjord) som man aldrig utvann eftersom man tyckte att de hade för dålig ekonomi.
Vad vi har är alltså ett gammalt gruvprojekt vilket innebär stora fördelar för ekonomi, tillstånd med mera. Man kan använda gammal infrastruktur, det finns tillgång till el, man kan använda gamla dagbrott för gruvrester och så vidare. Allt det här sparar pengar vilket naturligtvis märks på sista raden. Vidare så vet vi med största sannolikhet att metallurgin är bra (eftersom den var bra tidigare) och att koncentratet som man kommer att produceras är rent utan en massa orenheter (eftersom det var så tidigare).
Vad Tamerlane försökte göra var att börja utvinningen med en av fyndigheterna som låg underjord men man lyckades aldrig få någon ekonomi i det, dels på grund av att det alltid blir dyrare att gå underjord, dels på grund av det stora vattenflödet vilket gjorde att man var tvungen att använda sig av ganska komplicerad teknologi för att lösa brytningen. Detta sammantaget krävde höga metallpriser för att fungera och det i kombination med att just den fyndigheten var ganska liten gjorde att projektet var dödsdömt när väl zinkpriset dök från >U$2/lb i slutet av 2006 till <U$1/lb under 2008.
Skillnaden för Darnley Bay är att de i första hand kommer att utvinna några av de gamla dagbrotten som finns kvar vilket är mycket enklare och billigare. Innan PEA-rapporten var jag ganska skeptisk och trodde att det skulle bli svårt att få ekonomi i det hela, men ju mer jag har läst, desto mer tror jag att det kan fungera. Halterna är låga, men man får mycket gratis (i och med infrastruktur och allt annat enligt ovan). Man måste pumpa bort vatten, men eftersom Cominco gjorde det också finns det mycket bra dokumentation över hur mycket man pumpade och hur man gjorde det på bästa sätt.
Dessutom finns det ytterligare ett antal fyndigheter både dagbrott och underjord som inte är med i den existerande fyndigheten, utvinningen kommer med största sannolikhet att bli ännu bättre än i PEA-rapporten och det finns ett antal mycket lovande områden för att hitta ytterligare fyndigheter.
Den största risken är naturligtvis zinkpriset. Det måste gå upp lite för att det ska bli drag i sektorn igen. Nu bygger ju i princip hela min portfölj på det antagandet, men ändå.
Den andra risken är att marknaden inte riktigt köper PEA-rapporten och att aktien då fortsätter att harva. Den risken finns, men jag tror ändå att Darnley kan övertyga marknaden om att projektet är så bra som man säger.
Värt att notera är också att både Lundin och Rob McEwen finns bland storägarna, att styrelseordförande Kerry Knoll tidigare har byggt flera gruvor och att COO John Key har arbetat som General Manager för Red Dog. Det finns med andra ord ganska mycket kompetens både bland ägarna och i ledningen.
Jag tror därför att vi har minst en dubbel innan Jul och har gjort Darnley till mitt tredje största innehav efter Vendetta (överlägset störst) och Trevali (stabil tvåa).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar