tisdag 20 september 2011

Mineral Invest - Ytterligare ett pumpjobb


För den som hänger på BS då och då har det förmodligen inte undgått att det skett en enorm haussning av det svenska guldprospekteringsbolaget Mineral Invest (MI). Det fullkomligen kryllar av (ofta nyreggade) användare på BS som pumpar bolaget till förbannelse. Och som vanligt är det den sedvanliga blandningen av pumpare med i bästa fall amatörmässiga ”analyser”, lycksökare och religiösa fanatiker. Sedan finns det naturligtvis även några som ställer sig lite tvivlande. Jag blev lite nyfiken och tog en snabb titt på bolaget.

Lite info

Mineral Invest är alltså ett bolag som är noterat på Aktietorget och som pysslar med handel av metaller och mineraler samt guldprospektering i Afrika och det är den senare biten som är av intresse. Man har licensierat två områden, ett i Etiopien och ett i Demokratiska Republiken Kongo.
Bolaget introducerades på Aktietorget i slutet av 2009 runt 1.80, toppade strax under 6 spänn som mest under 2010 innan en räcka av oegentligheter och negativa nyheter såg dagens ljus och aktien dök ner under kronan. Sedan handlades aktien runt 0,7-0,9 under en ganska lång tid tills den 15 augusti i år. Då den stack iväg som en raket och toppade på 2,15 den 24 augusti. Med andra ord cirka 2,5 ggr pengarna för de som lyckades sälja på toppen. (Den föll tillbaka till under 2 spänn samma dag.) Och för de som tecknade sig på nyemissionen på 60 öre under april så blev det ju en lysande affär nästan oavsett när man sålde.
När detta skrivs handlas den runt 1,40 men med ganska duktig volla. Börsvärdet vid den kursen är runt 250 millar.

Pumpningen

Orsaken till den enorma haussningen har att göra med att MI har fått rättigheterna till ett område i Kilo-Moto-guldbältet i nordöstra DR Kongo. Förhandlingarna har pågått under en tid men nyligen tecknade MI ett avtal med det kongolesiska gruvföretaget SOKIMO om rätten till prospektering och utvinning av guld i området. Dealen är 65% till MII och 35% till SOKIMO.

I samband med det här har MI har gödslat marknaden med kommentarer som:

  • ”I grannområdet ligger Kibali Gold Project som ägs av Randgold Resources och AngloGold Ashanti, och som har bevisade guldreserver om 10M oz guld och ytterligare indikerade guldtillgångar om 20M oz guld.”
  • Provtagningar visar på en ”potential på över två miljoner oz i ytnära guldfyndigheter vilket motsvarar ett värde på cirka 19 miljarder kronor”.
  • ”Inom 3 år siktar MI på ett marknadsvärde om minst tre miljarder kronor.”
Alla PM från bolaget pratar om hur mycket guld det finns, hur lätt det är att utvinna och den stora potentialen. Planerna framåt enligt MI är nu:  
  • Man har hittat en massa ytnära guld och alluviala (erosionssediment) fyndigheter.  Under tredje kvartalet kommer man att börja utvinna dessa genom att börja med att ”dammsuga” flodbottnar med mudderverk för att sedan använda sig av ”mekaniserad vaskning genom tvättrännor”.
  •  Under det fjärde kvartalet kommer man att börja utvinna guld ur restprodukter/ anrikningssand som finns kvar efter tidigare utvinning. Det finns flera sådana ”sandhögar”. I den första räknar man med att det finns cirka 415 kg (13 333 oz) guld med ett förväntat utbyte efter anrikning på minst 70%.
  • Utifrån det här bedömer MI att man ska kunna nå en produktion på cirka 1 kg guld per dag under det tredje kvartalet och totalt 150 kilo (~4800 oz) för helåret 2011. Detta till en kostnad på ungefär $200-300 per oz. En snabb överslagsberäkning ger ett brutto på strax under 50 millar.
Allt det här låter ju helt fantastiskt bra, men låt oss gräva vidare för att se vad vi hittar. Vi tar en titt på historiken för bolaget.

HISTORIKEN
  • Joachim Andersson som är COO har varit dömd till fängelse och haft näringsförbud för skattebrott.
  • Inför börsintroduktionen hösten 2009 skriver VD Michael Nilsson i ett ”informationsmemorandum” bland annat att området ABOKU i Etiopien är det primära och att: ”målsättningen är att producera femton kilo guld per månad med start januari 2010”. Man ger också en omsättningsprognos för 2010 på 110 millar med en vinst på 70 millar.
  • I februari 2010 kommer ett pressmeddelande där man nu skriver att ”bolaget lägger all kraft på prospektering i Moyale-området i södra Etiopien” och att andra guldaktiviteter ”nedprioriteras”, dvs. att AKOBO helt plötsligt verkar ligga på is. Femton kilo guld per månad verkar alltså bara ha försvunnit.
  • I ett pressmeddelande i juni 2010 skriver bolaget vidare om Moyale: ”Baserat på resultaten kommer bolaget att påbörja småskalig gruvproduktion. Målsättningen är att uppnå en produktion om minst 10 kilo guld i månaden, vilket kommer att innebära att ett positivt kassaflöde tillförs Mineral Invest.” OK, 10 kilo guld nu alltså. Vidare skriver man: ”Indikationer och observationen i området ger förväntningar på att nå en produktion av upp till två miljoner ounces guld.(Just två miljoner är samma siffra de använder för sitt nya område också…)
  • I årsredovisningen för 2010 så finns inte AKOBO med överhuvudtaget och under hösten 2010 så ändras fokus igen när man beslutar att lägga allt krut på en prospekteringslicens i DR Kongo istället. Rejäla svängningar med andra ord.
  • I årsredovisningen för 2010 man också läsa att omsättningen hamnar på strax under 2 millar istället för den förutspådda omsättningen på cirka 110 millar. Förlusten hamnar på cirka 43 miljoner…  Som av en ren händelse avgår VD Michael Nilsson och ersätts av Jonas Eriksson och nu är det alltså DR Kongo som gäller…
Mhmmhm, inte så smickrande, hur ser det ut med ekonomin då?

Ekonomin

Prospekteringsbolag går till börsen för att få in pengar så de kan prospektera. Inget konstigt med det, gängse uppfattning är dock naturligtvis att man ska använda pengarna så smart som möjligt så att det inte blir för många nyemissioner så att det till slut är så många aktier ute så att uppsidan begränsas för aktieägarna. Exakt hur många aktier som är rimligt beror på en massa saker, hur stort projekt det är frågan om, hur långt framskridet projektet är och så vidare. Men om det kommer för många nyemissioner med jämna mellanrum utan att det händer något direkt konkret så kan det vara dags att dra öronen åt sig. Så här ser det ut för Mineral Invest: 
  • Nyemission när de introduceras sep 2009.  Antal aktier efter emissionen: ~54 miljoner.
  • Riktad nyemission i jan 2010.
  • Riktad nyemission i juli 2010.
  • Konvertibelemission i dec 2010.
  • Nyemission i april 2011. Antal aktier efter emissionen: ~170 miljoner, dvs. drygt en tredubbling av antalet aktier på cirka 20 månader.  Raskt jobbat…
Min personliga åsikt är att de har lyckats bränna en massa pengar utan att komma speciellt långt. Aldrig ett bra tecken.  Dessutom kan man konstatera at den senaste nyemissionen + konvertering av konvertibla skuldbrev drog in ~43 millar i slutet av april och att de i den senaste kvartalsrapporten 2011 hade 17 millar i likvida medel i slutet av juni. ~25 millar borta på två månader alltså. Av dessa skriver de dock att cirka 16 millar är betalning av en skuld samt en investering i prospekteringstillgångarna.  Jag har lite svårt att hitta just de siffrorna, men oavsett vilket så har man bränt en hel del stålar på två månader. Nu (i mitten av september) har det gått ytterligare drygt två månader, det vill nog till att man får igång det där kassaflödet ganska snart…

Verkligheten

Om man sammanfattar allt det här så får vi fram följande:
  • Vi har ett bolag med en historia av brutna löften och prognoser som har varit helt uppåt väggarna.
  • Samma bolag har tredubblat sina akter under en tidsperiod på ~20 månader och har nu cirka 170 miljoner aktier utan att egentligen ha kommit någonstans.
  • Bolaget påstår nu igen att man ska börja producera guld för att snart bli kassaflödespositiva. En rimlig fråga måste ju då vara varför man ska tro på det när de har sagt samma sak flera gånger tidigare och det inte har stämt?
Vidare så kan man konstatera:
  • Den som har någon som helst erfarenhet av gruvverksamhet vet att uppstarter alltid strular och alltid blir försenade. Detta är en regel även för bolag vars ledning har stor erfarenhet av att driva och starta utvinning av guld. Det kommer garanterat att krångla för MI, allt annat vore en sensation.
  • Utvinningen från anrikningssanden är en uppskattning. Fint så, men man vill gärna se det innan man tror på det, framförallt med den historik bolaget har.
  • Utvinningen från de alluviala fyndigheterna känns enormt osäker. Det finns säkert guld, men hur mycket det blir i slutändan måste vara i princip omöjligt att veta.  Här finns det utrymme för stora besvikelser…
  • Ur ett rent värderingsperspektiv så är det ju kul om de kan få in lite pengar genom att processa gamla restprodukter, flodbottnar och liknande. Men det som gäller för att de ska kunna bli intressanta för ett uppköp (eller starta en egen gruvverksamhet som genererar rejäla kassaflöden), så måste de definiera upp egna resurser enligt JORC eller NI 43-101. Och det enda sättet att göra det är att dra igång ett antal borrprogram där man får svart på vitt hur mycket guld det finns och sedan, om det nu finns tillräckligt med guld,  ta fram en NI43-101 rapport.  Allt det här kostar pengar och tar tid. Det innebär för det första att MI kommer att behöva göra ytterligare nyemissioner, det innebär också att det kommer att ta flera år att definiera upp en resurs värd namnet.  (De själva skriver att målet är att minst 2 Moz guld enligt NI 43-101 inom 24 månader. Tillåt mig tvivla…)
  • Sedan skulle jag bli MYCKET förvånad om inte Mineral Invest ganska snart behöver gå till marknaden för ytterligare pengar eftersom kassan snart kommer att vara tom.
  • Jag har heller inte nämnt att det finns säkrare ställen än DR Kongo att bedriva gruvverksamhet på eller att bolaget är noterat på Aktietorget,  en lista med dålig genomlysning och en del tveksamma individer.
Vad vi har är alltså ett bolag med ett (förhoppningsvis) intressant område i Afrika och en mycket tveksam historik. That’s it. Är ett sådant bolag värt 250 miljoner kronor? Nope, inte en chans. Vad kan det vara värt då? Ja, med den historiken skulle jag personligen inte ta i bolaget med tång ens, men säg 50 miljoner för att det trots allt finns en chans att de kan hitta guld på sitt område. Det ger en börskurs på cirka 30 öre…
Den enda potentialen och hävstången för aktien är om de lyckas bevisa att de har något guld eller inte på sitt område. Vilket kommer att ta tid och kosta pengar och vi har ingen aning om huruvida de kommer att lyckas eller inte.  En ren lottsedel med usla odds andra ord.  
Idag kryllar det av billiga bolag på Kanadabörserna som både har intressanta fyndigheter och en erfaren ledning med bra historik i ryggen. Välj något annat med andra ord och sky Mineral Invest och dess pumpare som pesten!

2 kommentarer:

  1. Jag ser inget om den nya ledningen under Jonas Eriksson som VD och att utfästelserna som de gjort har stämt hittills.

    Det saknas i en heltäckande bild, fast det kanske inte var meningen med din DD.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera